tisdag 10 juli 2007
Litteraturen och livet är ett naket sår
Vollard hade aldrig sett litteraturen som lindring eller läsning som tröst. Tvärtom. Läsgalenskapen, som det hela hade varit för honom, bestod snarare i att upptäcka såret hos en annan människa. Såret hos en ensam man, förvirringen hos en ensam kvinna. Att läsa bestod i att gå in i såret, att ta sig igenom det. Att höra skrien bakom orden, även de allra vackraste, de mest fulländade. Att gå från bokhandeln till sjukhuset, från sjukhuset till bokhandeln, det var att röra sig från ett sår till ett annat! Pierre Péju
(Fotograf: Jan Saudek)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Vi är som resår: ger efter, drar åt. Eller med andra ord: vi såras och sårar.
Resår är intressant: Jag önskar vidd i tanken. Tight i relationen.
Hej Ulrika! Du är rolig, vidd i tanken, tight i relationen!:)
Det krävs mod för att vara sårbar. För många törnar gör att vi lätt bepansrar, sluter och kväver oss själva av rädsla för att såras igen. Skalet växer liksom taggarna och till sist står vi där, ensamma, som mänskliga Fort Knox. Hur ska vi ens kunna begära att någon skall ens försöka att tränga igenom denna massiva sköld av osårbarhet för att finna en människa, ett hjärta?
Vi ska begära just detta! Annars är vi förlorade. Det blir bara glatt yta kvar. Där inget fastnar. Livet studsar mellan oss teflonklädda människor.
Men återigen: att begära kräver i sin tur ansvar. Som kräver tid och tålamod.
I en värld där så mycket handlar om krasst kalkylerande. Vem är intresserad av att investera i verkliga, sårbara människor? Vem vinner på det?
Mänskligheten. Men vem bryr sig om den?
Hej Ulrika! Intressant! Ja, vem bryr sig om mänskligheten? Våra små hjärnor klarar inte av så stora perspektiv i både rum och tid. Ansvaret för tidigare, nuvarande och kommande generationer. Vill påminna mig om att Shopenhauer definierade ”geniet” som en individ som har förmågan att se helheten men som dessvärre också led mest av detta. Att se helheten, andras likgiltighet, begränsning och självcentrering och var tydligen en orsak till det lidande geniet och påföljande självmordsrisk.
Se gärna också kommentarer ifrån inlägg den 7 juli, där du själv inte så oväntat också var involverad.:)
Skicka en kommentar