fredag 27 juli 2007
Jag tror på den oskrivna boken och den fulländade kärleken
Jag är rädd för att skriva och jag är rädd för att älska. Jag tror på den oskrivna boken, på boken som man känner till men som man inte kan skriva; jag tror på den där oförmågan liksom jag tror på den fulländade kärleken. Jag tillhör en enda person. Jag tillhör flera böcker, för jag har redan haft flera liv. Nina Bouraoui
(Foto: Harry Benson på Christy Turlington)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
På något sätt hör tro och rädsla ihop. Jag har ingen aning om hur, men jag tror att det är så och det gör mig rädd.
Men om någon skulle säga till mig:
- Vill du veta?
Då skulle jag bli skräckslagen.
Hej Ulrika! Du kan verkligen formulera dig! Underbart! Är det inte så att vi uppfunnit massor av saker att tro på för att bekämpa vår rädsla? Vår rädsla inför döden, sjukdomar, oväder och olyckor har ofrånkomligen skapat ett antal trosuppfattningar. Men som du så förträffligt skriver så tror jag också att vi skulle bli livrädda om någon skulle fråga om vi verkligen ville konfronteras med sanningen.
Skicka en kommentar