Jag väntar på kärlek i mina händer. Jag väntar på kärlek i hela min kropp. Jag väntar på en flicka som jag inte känner. Jag behöver en kropp mot min egen. Jag behöver ett kött som kan tillfredsställa mitt eget. Nina Bouraoui
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vackra ord som de flesta skulle kunna skriva under att de skule vilja uppleva. Kärlek som känns i hela din kropp. Kärlek som borrar sig djupt i din själ. Men vågar vi släppa in den när vi märker att den närmar oss? Ytligt kanske. Det låter så enkelt och så vackert. Precis som berg-och-dal-banan, det är bara att luta sig tillbaka och njuta. Visst är kärleken så men det kräver också att man anstränger sig att upprätthålla denna kärlek. Den kräver ömsesidigt arbete och hängivenhet. Den äkta tillfredsställningen kommer under och efter häftiga stormvindar, då det ända som kan hålla kvar en på jorden är just kärleken.
Hej Anonym! Du har så rätt att jag bara sitter och nickar instämmande. Vi hyllar gärna kärleken, omfamnar och njuter av dess mer lockande sidor. Men vi vågar inte släppa in kärleken, dess styrka är omtumlande och sveper med oss i dess strömmar.
Men kärlekens källa är också skör, för den springer ur vårt inre där vi bevarar våra innersta känslor, fantasier och drömmar. Dessa är inte lätta att blotta. För de flesta av oss är det då betydligt lättare att blotta vårt yttre.
Tänk så underbart när vårt inre vågar sig ut och möts av en kropp och själ som välkomnar oss i hela vår essens!! När vi möter detta möte på samma sätt. Det är kärlek det!!!
Tack för kommentaren!
Skicka en kommentar