lördag 3 november 2007

Snille eller galning


Mina vänner ha nämligen utbasunerat att jag är ett snille, och sanningen att säga har jag alltid själv varit övertygad därom. Men ett snille utan snilleverk är en galning; jag måste således skynda mig.
Carl Fredrik Hill

(Konstnär: Michael Kvium, notera att den lilla tavlan faktiskt föreställer en Hillmålning)

3 kommentarer:

Ulrika sa...

Hill är rolig! Och han förnekar sig inte heller. :)

Kviums målning är häftig. Spännande. Jag skulle vilja veta mer om den. Om konstnären. Döskallen på mannens huvud. Hur tolkar man den? En påminnelse om Dödens ständiga närvaro - kanske - , vare sig vi är medvetna om den eller ej? Vi är i dess närvaro alla neandertalare. Och allt ljus på mig räcker inte för att jaga bort mörkret? :)

Nåja, jag är mer galning än snille, men framför allt en glad amatör. :)

Eric Rosencrantz sa...

ja håller med ovanstående! väldigt intressant och stark tavla. det blir riktigt gåtfullt och man vill tolka in en massa saker i den förhållandevis glada Hilltavlan i en annars ganska dyster miljö i Kviums tavla. kanske en symbol för dödens ständiga närvaro, kanske en identitetsflykt, eller kanske bådeoch. Men kanske ska man inte tolka sig blodig?

/Dyslektikern

Niklas sa...

Hej Ulrika! Javisst är Kvium häftig, och du är ett fall för Akademins Snille/Galning och smak!:) Målningen väcker onekligen en mängd associationer och liksom du så skulle jag vilja veta mer om både konstnären och verket. Jag har köpt en bok alldeles nyligen när jag var i Köpenhamn på Statens museum för konst. Jag har dock inte hunnit läsa den men det finns lite att information att hämta på nätet om du känner dig riktigt lockad.:)
Det lilla jag dock sett i boken ger en viss antydan att du är inne på rätt linje med dödens närvaro, ett överhängande faktum som förr eller senare får en huvudroll i våra liv.:)

Hej Eric! Visst finns det något intressant i tavlans mörka natur i relation till den soliga Hilltavla som mannen har vid sin sida. Kanske är relationen en identitetsflykt eller kanske en verklighetsflykt där Hills målning är en symbol för en värld som vi flyr till, en försköning av den verklighet där döden ständigt viskar i vårt öra.