lördag 1 september 2007

Det är de ögonen i min natt


Det är de ögonen i min natt, jag tillhör deras familj, till sist liknar vi varandra, varje bild avlöser en annan, det är bilden som tränger in i mitt liv och inte jag som tränger in i bilden, de där ögonen skulle kunna vara mina…Nina Bouraoui
(Fotograf: Steve McCurry)

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag undrar om/hur de bilder som trängde in i mina föräldrars liv har påverkat min syn? Hur många "blind spots" bär jag omkring på? - Döda vinklar, som påverkar mitt sätt att se på världen, på andra människor.

Hur mycket av min ledsyn och mitt väl utvecklade mörkerseende - även då det är ljust - kan jag skylla på mina föräldrar? :)

Niklas sa...

Hej Ulrika! Det är ett intressant sätt du formulerar vårt arv ifrån föräldrarna på, onekligen. Det är ju oundvikligt att inte påverkas genetiskt, men också miljömässigt i vårt seende, tolkande av omvärlden. Men kanske kan medvetenheten om döda vinklar få en att vrida lite på huvudet, se lite mer?:)