Massans logiska drivkraft

Massan drivs endast av sina impulser och givetvis av dem som är gemensamma för de flesta individer – detta är logiskt! Eller rättare, det är naturligtvis ologiskt. Massan är ologisk, den använder logiska tankar på sin höjd som utsmyckning. Vad den verkligen låter vägleda sig av, det är uteslutande suggestion. Musil

Contradictio in adiecto

- Men det finns nånting som heter egenmäktigt förfarande…
- Egenmäktigt i helvete. Låt dom bevisa att jag har gjort det. Tommy hittades i stallet, skjuten bakifrån. Låt dom hitta pistolen. Jag var kvar och väntade. Jag har försökt att inte smita. Det var jag som varskodde sheriffen. Det är klart att det ser illa ut att jag var där ensam förutom henne och gubben. Om det bara var ett knep av mig, säger inte då sunt förnuft att jag kunde ha hittat på ett bättre?
- Ni prövas inte av sunt förnuft, sa Horace, Ni prövas av en jury.
William Faulkner

Varför

Människor som ständigt frågar ’varför’ är som turister som står framför en byggnad och läser i sin Baedeker och som genom att läsa om byggnadens uppkomsthistoria etc, etc. förhindras att se byggnaden. Wittgenstein
(Fotograf: Helmut Newton)

Sjuklig snabbhet hos tiden

Vad man kallar ledsnad är alltså snarare egentligen en sjuklig snabbhet hos tiden till följd av monotoni; vid oavbruten enformighet skrumpna stora tidsrymder ihop på ett sätt, som förfärar hjärtat till döden; om den ena dagen är som alla andra, så äro alla som en; och vid fullkomlig enformighet skulle det längsta liv upplevas som helt kort och skulle ha flugit bort utan att man märkt det. Vanan är som en sömn eller åtminstone en avmattning hos tidssinnet, och när ungdomsåren upplevas långsamt, medan det senare livet rinner undan allt fortare, så måste det bero på vanan. Att skjuta in perioder av andra, nya vanor är enda medlet, det veta vi, att hålla kvar livet, att uppfriska tidssinnet, att göra vår tidsupplevelse yngre, starkare, långsammare och därigenom förnya vår livskänsla överhuvud. (…) ty regelbundenheten lever man sig fortare in i än i dess upphävande, och om tidssinnet redan är svagt av ålder eller – ett tecken på ursprunglig livsoduglighet – aldrig har varit starkt utvecklat, så somnar det åter mycket hastigt, och redan efter tjugufyra timmar är det som om man aldrig hade varit borta och som om resan varit en nattens dröm. Thomas Mann
(Fotograf: Martin Munkácsi)

Trött på det fulländades arkitektur

Vi har tröttnat på alltihop, vi är trötta på språkets äventyr och grammatikens. På retorikens väldiga valv och epikens oändliga och böljande fält. Vi har inte nybyggarnas stolthet att resa språkets arkitektur; vi har bara kvar en önskan att fly detta färdiga och fulländade, denna arkitektur giganter skapat. Ragnar Sandberg
(Fotograf: Alessandro Bavari)

Den skugglika fördubblingen av vårt jag

Vad vi känner var och en av oss, är den skugglika fördubblingen av vårt jag i en motsatt natur. Jag är man, du är kvinna; man säger att varje människa bär inom sig också den skugglikt anlagda eller undertryckta motsatsen till alla sina egenskaper; i varje fall känner hon längtan efter den, om hon inte är omåttligt belåten med sig själv. Så har alltså denna min inneboende motsats kommit i dagen och slunkit in i dig och din i mig, och de trivs storartat i de förbytta kropparna helt enkelt därför att de inte har alltför mycket aktning för sin forna omgivning och den utsikt den erbjöd! Musil
(Fotograf: Philippe Cometti)

Klädd i svart

Medvedjenko: Varför går ni alltid klädd i svart?
Masja: Jag bär sorgdräkt, jag sörjer mitt förlorade liv. Jag är olycklig.
Anton Tjechov
(Fotograf: Eolo Perfido)

Världens medelpunkt

Jag tror att antalet människor, som ägnar all sin tid åt att stirra på sin navel som om den vore världens medelpunkt, är alldeles för stort nuförtiden. Proust
(Fotograf: Helmut Newton)

Jag kände inte längre någon skam

Jag kände inte längre någon skam:
jag erkände den lust jag så sökt gömma.
Jag tillät mig att åtrå och att drömma.
Och ur min flickkropp steg en kvinna fram.

Jag dämde upp min längtan, och jag sam
i detta ljuvligt varma, lät det strömma.
Jag upphörde att som jag gjort fördöma
min åtrå, mitt begär – och jag förnam

att detta att bejaka lusten är
förunnat kvinnan, hon kan inte hämmas.
Men flickan måste neka sitt begär,

och om hon söker njutning skall hon skrämmas.
Så gränsen kvinnan överskridit skär
där flickan blygs och där hon slutar skämmas.
Lotta Olsson
(Fotograf: Michael Tarasov)

Bokus Malus

Jag mötte ingen den dagen och var glad åt det. Ur fickan tog jag upp en liten Homeros, som jag inte öppnat sedan avresan från Marseille, läste om tre rader ur Odyssén och lärde mig dem. Jag fann tillräckligt andlig näring i deras rytm och njöt den efter mitt behag, stängde boken och satt där så, fylld av skälvande liv i rikare måtto än jag trott var möjligt, med min själ bräddfull av lycka…André Gide
(Fotograf: Philippe Halsman)

Tystnaden

Det brukar sägas att tystnaden är en styrka; och den är verkligen, i en helt annan mening, en fruktansvärd styrka, över vilken de människor förfogar som är älskade. Den ökar oron hos den som väntar. Ingenting frestar så starkt att närma sig en människa som det som skiljer oss från henne – och vilket hinder kan vara mer oöverstigligt än tystnaden? Det har också sagts att tystnaden är en tortyr i stånd att göra en fånge vansinnig. Men en värre tortyr än att tvingas att tiga är det att uthärda dens tystnad som man älskar. Proust
(Fotograf: Donata Wenders)

Metaforer skuggar livet

Men jag vill inte bli poet.
Metaforer är till för att levas,
inte för att skrivas ned.
Martina Lowden
(Fotograf: Sam Taylor Wood)

Att mäta sig

Så snart ett djur ser ett annat så mäter det sig med detta i sitt inre, och samma sak gör människorna i våldsamma tider. Av detta följer att varje människa nästan bara lär känna sig själv med avseende på sina försvars- och angreppsförmågor. Nietzsche

Var sak har sin tid

Varje konstverk föds ur sin tid. Ofta är verket våra känslors föderska.
Så frambringar varje kulturperiod en egen konst som aldrig kan upprepas. Ansträngningen att väcka det förgångnas konstnärliga principer till liv har på sin höjd till följd att döda verk sätts till världen. – Vi kommer aldrig att kunna känna och uppleva som forntidens greker. Och av det skälet kommer heller inga av våra försök att tillämpa de grekiska principerna – inom skulpturen till exempel – att leda till något mer än en yttre, formell likhet. Sådana verk förblir själlösa för alla tider. De blir efterapningar, som det så riktigt heter. Ytligt sett kan ju en apas rörelser i allt likna en människas. Apan sitter med en bok framför näsan, bläddrar i den och gör betänksamma miner. Men åtbörderna saknar likafullt varje djupare mening.
Wassily Kandinsky
(Konstnär: Eric Fischl)

Jag mötte en främmande

Jag har mött en främmande, som teg.
Om jag räckt ut min hand,
jag snuddat vid hans själ,
när vi gick om varann med skygga steg.
Karin Boye
(Fotograf: Olaf Martens)

Why aren't they

What do they think has happened, the old fools,
To make them like this? Do they somehow suppose
It’s more grown-up when your mouth hangs open and drools,
And you keep on pissing yourself, and can’t remember
Who called this morning? Or that, if they only chose,
They could alter things back to when they danced all night,
Or went to their weeding, or sloped arms some September?
Or do they fancy there’s really been no change,
And they’ve always behaved as if they were crippled or tight,
Or sat through days of thin continuous dreaming
Watching light move? If they don’t (and they can’t), it’s strange;
Why aren’t they screaming? Philip Larkin
(Fotograf: Grey Villet)

Verkligheten

Ja, Muriel, jag vet, jag måste sluta behandla min omgivning som vore den litteratur och jag måste sluta behandla litteraturen som vore den verklig. Martina Lowden
(Målning: Arcimboldo)

The secret of life

There is about sorrow an intense, an extraordinary reality. I have said of myself that I was one who stood in symbolic relations to the art and culture of my age. There is not a single wretched man in this wretched place along with me who does not stand in symbolic relation to the very secret of life. For the secret of life is suffering. It is what is hidden behind everything. When we begin to live, what is sweet is so sweet to us, and what is bitter so bitter, that we inevitably direct all our desires towards pleasures, and seek not merely for a 'month or twain to feed on honeycomb,' but for all our years to taste no other food, ignorant all the while that we may really be starving the soul. Oscar Wilde
(Fotograf: Stéphane Diremszian)

A perfect reader

When I picture a perfect reader, I always picture a monster of courage and curiosity, also something supple, cunning, cautious, a born adventurer and discoverer. Nietzsche
(Fotograf: Philippe Halsman på Cocteau)

Don’t tell

I'm nobody! Who are you?
Are you nobody, too?
Then there's a pair of us — don't tell!
They'd banish us, you know.

How dreary to be somebody!
How public, like a frog
To tell your name the livelong day
To an admiring bog!
Emily Dickinson
(Fotograf: Aira Manna)

Utanförskapet

Jag ansträngde mig att koncentrera mig, försökte glömma alla gator jag sett och alla städer och alla människor och allting. Jag hade slungats in i världen och för mig var det som om det varit första gången. Jag ville återuppleva detta främlingskap inför världen som jag ibland lyckades erfara. Det är som om man befann sig på teatern, det vill säga som om jag var på avstånd, utanför, inte deltog längre, inte längre var den aktör eller statist som jag är, som jag vanligtvis är, av gammal vana. Omgiven av människor men själv inte en av dem. Eugène Ionesco
(Fotograf: Paul Himmel)

Intet gör ont som du

Du är min renaste tröst,
du är mitt fastaste skydd,
du är det bästa jag har,
ty intet gör ont som du.

Nej, intet gör ont som du.
Du svider som is och eld,
du skär som ett stål min själ –
du är det bästa jag har.
Karin Boye
(Fotograf: Pascal Renoux)

Under den grå askan

Har jag någonsin känt en eld pyra under askan? Hahaha…Förgäves frågar jag min själ, förgäves rannsakar jag mig, jag avslöjar inga djupa vibrationer. I mitt inres gråa vrår finns ingenting annat än spillror under andra spillror, under andra spillror. Men om det finns spillror, kanske det en gång funnits ett tempel, lysande kolonner, ett brinnande altare? Det är bara ett antagande! I själva verket har där kanske aldrig funnits annat än kaos. Eugène Ionesco
(Fotograf: Stéphane Diremszian)

It just begins to live

A word is dead , when it is said,
Some say -
I say it just begins to live
That day.
Emily Dickinson
(Fotograf: Jan Saudek)

Lidandets olidliga lidelsefullhet

Varje människa behöver en viss mängd bekymmer, smärta eller nöd för att liksom ett fartyg med barlast kunna styra fast kurs och hålla rätt. Arbete, plåga, möda och nöd förfölja nästan alla människor livet igenom. Men om alla knappt tänkta önskningar redan voro tillfredsställda, varav skulle då livet fyllas ut, hur skulle man få tiden att gå? Må man tänka sig hela människosläktet försatt i ett ”Schlaraffenland”, där allt växer av sig självt och stekta sparvar flyga en i munnen, envar genast fann sin hjärtanskär och utan omständigheter fick henne! Då skulle människorna dö av ledsnad, gå och hänga sig, föra krig mot varandra, och så skaffa sig mer lidande, än naturen nu låter komma på deras lott. Alltså passar för detta släkte ingen annan skådebana och ingen annan tillvaro. Schopenhauer
(Målning av Francis Bacon)

Vad vet jag om din hud och dina lemmar

Hur kan jag säga om din röst är vacker,
Jag vet ju bara, att den genomtränger mig
och kommer mig att darra som ett löv
och trasar sönder mig.

Vad vet jag om din hud och dina lemmar,
Det bara skakar mig att de är dina,
så för mig finns ingen sömn och vila,
tills de är mina.
Karin Boye
(Fotograf: Pascal Renoux)

I ankdammen är vi alla mer intelligenta

Jag var av en hederlig fast blygsam härkomst men det fanns mornar, det erkänner jag ödmjukt, då jag kände mig som en kungason eller brinnande buske. Märk väl att det rörde sig om något annat än min ingrodda övertygelse att vara intelligentare än alla andra. Den övertygelsen har för övrigt ingen betydelse eftersom den delas av så många idioter. Camus
(Fotografi på Dirac och Feynman)

Hur hamnar vi här?

Hunna till medelåldern minns i själva verket få människor längre hur de egentligen har utvecklats till, vad de är, hur de har skaffat sig sina nöjen, sin världsåskådning, sin hustru, karaktär, yrke och framgångar, men de har en känsla av att det nu inte är stort mer som kan ändras. De kunde rent av påstå sig har blivit bedragna, ty man kan ingenstans upptäcka ett tillräckligt vägande skäl för att allting blev som det blev; det kunde också ha blivit annorlunda. Händelserna härledde sig ju endast i ringa grad från dem själva, merendels berodde de på allehanda omständigheter, på helt andra människors goda eller dåliga humör, deras liv och död, och ramlade så att säga bara ner över dem vid en given tidpunkt. Musil
(Målning: Lage Opedal)

Att förlora sig själv

Vi är som skyltfönster där vi själva oupphörligt skyltar om, ställer i skymundan eller för fram i förgrunden de egenskaper som andra har tillskrivit oss, - för att lura oss. Nietzsche
(Fotograf: Jan Saudek)

Det är de ögonen i min natt

Det är de ögonen i min natt, jag tillhör deras familj, till sist liknar vi varandra, varje bild avlöser en annan, det är bilden som tränger in i mitt liv och inte jag som tränger in i bilden, de där ögonen skulle kunna vara mina…Nina Bouraoui
(Fotograf: Steve McCurry)