Professor Rubek: Sommernat på vidden. Med dig. Med dig. Å Irene, det kunde ha’ været livet. Og de har vi forspildt, vi två.
Irene: Det uopretelige ser vi først, når –
Professor Rubek: Når -- ?
Irene: Når vi døde vågner.
Professor Rubek: Ja, hvad ser vi så egentlig?
Irene: Vi ser, at vi aldrig har levet.
Ibsen (Fotograf: Katarzyna Widmanska)
1 kommentar:
Det här inlägget borde jag ha kommit ihåg ... Har ju faktiskt läst alla. Nåja, man kan inte minnas allt.
Bilden är i vanlig ordning ett alldeles lysande komplement till texten. Gillar kompositionen och idén skarpt.
Skicka en kommentar