Hennes högt placerade små bröst var så runda att de knappast tycktes utgöra en integrerande del av hennes kropp utan snarare liknade två frukter som mognat på den, och där låren möttes (den plats som hos mannen förfulas som av en krampa kvarsittande i en stympad staty), slöt sig hennes sköte i två snäckor som välvde sig i lika mjuk och fredfull slutenhet som horisonten när solen försvunnit. Hon tog sina skor och lade sig bredvid mig. Proust
(Fotograf: Aeric Meredith-Goujon)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar