Även stora andar har bara sin fem finger breda erfarenhet, - strax bortom denna upphör eftertanken och deras oändliga tomhet och dumhet begynner. Nietzsche (Fotograf: okänd)
Det skulle bli en alldeles för långdragen diskussion om tankar och språk men den är onekligen intressant. Även om jag akademiskt lämnade filosofin för 20 år sedan (har visserligen upptagit den igen på halvtid) så har just språkfilosofin (bland annat) fortsatt att roa mig. Även inom mitt område, medicinen, så har jag fortsatt att läsa forskningsartiklar som berör kognition, där språket inte är helt oviktigt.
Hur lagras våra minnen, bilder och när blir en tanke en tanke osv. Är just språket en förutsättning för att kunna kalla det en tanke, språket som nyckeln till förståelse och hur är då språket relaterad till känslor och bilder, ljud och lukter.
Du kan säkert skriva hyllmeter i ämnet, men låt oss vara rörande överens om att tankar sällan är längre än ett ögonblick borta.:)
Nja, spaltmeter i alla fall även om jag inte skulle kalla det språkfilosofi. Min b-uppsats handlar nämligen just om språklig/icke-språklig mening och språkets (ontologiska) relation till tanken. Indirekt kan man nog läsa in qualia där också ... beroende på hur man gör det, kan en sådan läsning få en del roliga konsekvenser.
Vad roligt att du väljer att skriva din B-uppsats i detta ämne. Min handlade om Kripkes kritik av den senare Wittgenstein. Det är ju också en tanke.:) Dock utan qualia. Har du någon bok du kan rekommendera?
Kripke är bra, kritiken av W. helt genialisk. Välvalt ämne må jag säga.
Baserade uppsatsen och ... ja, faktiskt hela begreppsapparaten ... i mångt och mycket på Heideggers fundamentalontologi så Sein und Zeit är väl mitt standardtips. Gadamer är också intressant, har dock bara läst en text av honom. Annars är jag inte så intresserad av språkfilosofi eftersom språkfilosofer ironiskt nog ofta är dåliga stilister -- med undantag för Austin någon gång då och då.
Tack för tipsen, det uppskattar jag. Vad gäller språkfilosofer och stilister så är jag av den uppfattningen att det är skralt med stilister bland filosoferna, precis som inom de flesta ämnen. Ibland blir man förvånad hur tråkigt vissa skriver.
Fullständigt ointressant. Jag är fullständigt ointressant. Jag skriver att jag är läkare. Men jag kunde lika gärna ha skrivit att jag är svartvit, eller död. Det spelar ingen roll. Jag är ingen.
12 kommentarer:
Härlig bild!
Tanken under bilden ej heller heltokig. Kan skådas i det offentliga dagligen.
Man känner sig lite som apan här: skådar i det "högre" livets arsenal.
... och där finna den absoluta tomheten. Blicken når bara så långt, och språket grumlas med sikten.
Hej Noémi!
Ja, jag är också svag för denna bild. Är det inte underbart att våra släktingar finns kvar här på jorden?
Tack för kommentaren!
Hej Wu!
Nej, jag håller med dig, fullständigt!
The rest is silence!:)
Hej Svalka!
Vad når längst, blicken eller orden?:)
Tack för kommentaren!
Det beror nog på om man är språkidealist eller inte (kan man tänka ordlösa tankar?). För min del anser jag att blicken når längst.
Hej Svalka!
Det skulle bli en alldeles för långdragen diskussion om tankar och språk men den är onekligen intressant. Även om jag akademiskt lämnade filosofin för 20 år sedan (har visserligen upptagit den igen på halvtid) så har just språkfilosofin (bland annat) fortsatt att roa mig. Även inom mitt område, medicinen, så har jag fortsatt att läsa forskningsartiklar som berör kognition, där språket inte är helt oviktigt.
Hur lagras våra minnen, bilder och när blir en tanke en tanke osv. Är just språket en förutsättning för att kunna kalla det en tanke, språket som nyckeln till förståelse och hur är då språket relaterad till känslor och bilder, ljud och lukter.
Du kan säkert skriva hyllmeter i ämnet, men låt oss vara rörande överens om att tankar sällan är längre än ett ögonblick borta.:)
Tack för din kommentar!
Nja, spaltmeter i alla fall även om jag inte skulle kalla det språkfilosofi. Min b-uppsats handlar nämligen just om språklig/icke-språklig mening och språkets (ontologiska) relation till tanken. Indirekt kan man nog läsa in qualia där också ... beroende på hur man gör det, kan en sådan läsning få en del roliga konsekvenser.
Ja, låt oss ;)
Hej Svalka!
Vad roligt att du väljer att skriva din B-uppsats i detta ämne. Min handlade om Kripkes kritik av den senare Wittgenstein. Det är ju också en tanke.:) Dock utan qualia.
Har du någon bok du kan rekommendera?
Tack för kommentaren!
Kripke är bra, kritiken av W. helt genialisk. Välvalt ämne må jag säga.
Baserade uppsatsen och ... ja, faktiskt hela begreppsapparaten ... i mångt och mycket på Heideggers fundamentalontologi så Sein und Zeit är väl mitt standardtips. Gadamer är också intressant, har dock bara läst en text av honom. Annars är jag inte så intresserad av språkfilosofi eftersom språkfilosofer ironiskt nog ofta är dåliga stilister -- med undantag för Austin någon gång då och då.
Hej Svalka!
Tack för tipsen, det uppskattar jag. Vad gäller språkfilosofer och stilister så är jag av den uppfattningen att det är skralt med stilister bland filosoferna, precis som inom de flesta ämnen. Ibland blir man förvånad hur tråkigt vissa skriver.
Tack för kommentaren!
Skicka en kommentar