Den sista oskulden och den sista blygheten. Det är avgjort. Inte visa världen min avsmak och mina bedrägerier.
Framåt! Vandringen, bördan, öknen, ledan och vreden.
Hos vem skall jag ta tjänst? Vilket odjur bör man dyrka? Vilken helgonbild angriper man?
Vilka hjärtan ska jag krossa? Vilken lögn skall jag hålla fast vid?
I vilket blod ska jag vada?
Rimbaud
(Fotograf: Lev Dolgachov)
15 kommentarer:
"Hos vem skall jag ta tjänst? Vilket odjur bör man dyrka? Vilken helgonbild angriper man?"
Så många bra rader!!
Glömde säga: Otroligt bra val av bild!
Hej Noémi! Riktigt roligt att du gillade texten, och bilden. Vad glad jag blir att du gillade bildvalet!
Jag fastnade för Rimbauds ord när jag läste dem för ett antal år sedan. Nu när jag satt och läste i boken igen så stod de där, förstreckade, bara att dela med sig av. Vilken kraft det finns i orden!
Tack för dina kommentarer och din recension av ?Émilie och Voltaire håller jag utkik efter.
Hej Niklas!
Streckar du under i böcker? (Fy..) Nåja, huvudsaken att du hittade de fina raderna!
Fan vet, kort sagt.
Hej Noëmi! Jäpp, så respektlös är jag mot många av mina böcker, dock inte de antikvariska. Blyertsstrecket drar jag i marginalen, det ser ut som grått blod som rinner längs sidan (ryser du?:)).
Hej Svalka! Vem annars?:)
Ryser gör jag absolut! Fast jag måste medge att fastän jag själv är så skrupulöst noggrann med mina böcker så är det egentligen intressantare med (obs! gamla!!) böcker som har understreckningar & kommentarer och man ser vilka rader som haft en särskild betydelse för ägaren... det är ju mera spännande, men ja. Faktum kvarstår...
Hej Noémi! Du roas av samma sak som jag, att se vad någon har streckat för i en bok eller gjort för marginalanteckning.
Men jag roas också av att titta i böcker som jag själv läst en gång i tiden, se vad som betytt något för mig då och på så sätt träffa mig själv i en annan (ibland) än jag är nu.
Jag kan ibland notera att jag läser samma bok med nya ögon, eller väldigt gamla.:) Jag blir glad när mitt yngre jag berättar något för mig som jag hade missat annars.
På så sätt är jag aldrig ensam när jag läser om en bok.
Samtidigt är jag glad över att du är så noga med dina böcker, det förlänger deras livslängd och du stör inte eventuella andra läsare.
Tack för kommentaren!
Hej Niklas!
Du kommer säkert att lämna ett mycket intressant arv i bokväg efter dig :). Och det där med att möta sitt tidigare jag har du helt rätt i - det blir nog påtagligare när man ser understreckningar mm. Själv (nåja, jag har ju inte levt så länge ännu) möts jag mest av en "platt" känsla, då jag läser om riktigt tidiga favoriter. Vissa har helt enkelt bleknat med tiden, och kan omöjligt ha samma effekt på mig som dom hade då... det här gäller mest sönderlästa favoriter. Vissa njuter av att kunna varenda rad utantill i sin favoritbok, men för mig blir det helt onjutbart. Det är nog det värsta som kan hända. Och ändå kan jag inte låta bli att läsa om en bra bok många gånger, fastän jag vet hur det slutar!
P.S En sista sak ännu: jag menar förstås inte hur själva boken slutar, utan att det slutar med att orden blir nötta och utan innebörd så att säga..
Hej Noémi!
Jag förstod vad du menade och jag delar din förtjusning i att läsa om böcker. Många böcker är så fyllda med olika dimensioner att vi kan läsa dem om och om igen och ständigt hitta nya saker i dem.
Orden är i en konstnärs händer kalejdoskop och blir aldrig utnötta för någon som dig som älskar att vända och vrida på dem en gång till.
Tack för kommentaren!
Jag börjar bli långrandig :)
Men jag måste bara säga: sista stycket du skrev -
För att vara en "ingen" - vilket jag är övertygad om att du inte är - handskas du underbart väl med språket!!
Hej Noémi!
Vad kan jag säga annat än TACK!! Det var synnerligen snällt sagt av dig. Speciellt när det kommer ifrån någon som läser och uppskattar orden . så som du gör, vilket märks på din blogg. Jag är säker på att du läst och delar Virginia Woolfs syn på orden där hon bland annat skriver
And when words are pinned down they fold their wings and die”
se Craftmanship
som jag också citerat ur på denna blogg. För essän, se:
http://ebooks.adelaide.edu.au/w/woolf/virginia/w91d/chap25.html
Tack för kommentaren! Tänk om fler kunde vara långrandiga som du!:)
:))
Av Virginia Woolf har jag bara läst "Orlando". Så tack för tipset!
Skicka en kommentar