So out of the reach of tears and sorrow Under the wild-rose let us play, And if death and severing come tomorrow, I have your kisses, sweet heart, today.
Det känns annars som att erotiska porträtt av manlig homosexualitet är sällsyntare än de på kvinnliga. Det är inte lika betonat i alla fall. Som bilden 19/03. Det är vackert och rebelliskt och de är kvinnor. Men hur vore det om det var två män som kysstes istället?
Vad din önskan om uppslutning runt i din rätt tempisträvan anbelangar misstänker jag att du kommer att känna evighetens tempi innan antalet intressenter fördubblats.
Valet av bild var, och är, inte så mycket en tanke om upprättelse av Wilds öde, den självklara rätten till likkönad kärlek, som av kärlekens gränslösa kamp mot livets föränderlighet. Tyvärr var min tanke inte djupare än så.
Vi får passa på, innan kyssar uteblir och omfamningar endast sker av omtänksamma biträden till och från avträden. Håll rätt tempi.
Men ur din aspekt hade definitivt två män varit mer passande.
Jag tror också att kärlek och/eller sexuella yttringar mellan män inte är lika vanliga inom bildkonsten. Du som läser Proust vet ju dessutom att den heterosexuella bild som återges där är hämtade ifrån en homosexuell erfarenhet.
Visserligen har en film som Brokeback mountain (har inte sett den själv) lockat en stor publik och ansetts av många som ett viktigt genombrott för just manlig homosexuell kärlek på film.
Men jag tror ändå att vi har en lång väg att vandra innan vi inte längre reflekterar över könen som avbildas utan bara yttringen mellan parterna.
Jag har flera bilder liggande som visar just på det du och Svalka efterlyser. Men som jag skrev till Svalka ovan så var syftet med bilden inte att belysa kärlek mellan två av samma kön (som bilden ifrån den 19/3 där fingret riktat mot någon (Ulf Ekman och likasinnade) gjorde att jag valde just den bilden) utan kärlek mellan människor och dess förgänglighet enligt Wildes beskrivning.
Den kärleksfulla passionerade yttringen, med den förväntande mellan individerna tyckte jag passade bra in på detta.
Fullständigt ointressant. Jag är fullständigt ointressant. Jag skriver att jag är läkare. Men jag kunde lika gärna ha skrivit att jag är svartvit, eller död. Det spelar ingen roll. Jag är ingen.
6 kommentarer:
Mycket bra, men vare paret män vore Wilde gjord större rättvisa.
Som synes är jag engagerad i att rädda konjunktiven i alla tempi. Vem är med mig?
Jag håller med Svalka.
Det känns annars som att erotiska porträtt av manlig homosexualitet är sällsyntare än de på kvinnliga. Det är inte lika betonat i alla fall. Som bilden 19/03. Det är vackert och rebelliskt och de är kvinnor. Men hur vore det om det var två män som kysstes istället?
Hehe Svalka!
Vad din önskan om uppslutning runt i din rätt tempisträvan anbelangar misstänker jag att du kommer att känna evighetens tempi innan antalet intressenter fördubblats.
Valet av bild var, och är, inte så mycket en tanke om upprättelse av Wilds öde, den självklara rätten till likkönad kärlek, som av kärlekens gränslösa kamp mot livets föränderlighet. Tyvärr var min tanke inte djupare än så.
Vi får passa på, innan kyssar uteblir och omfamningar endast sker av omtänksamma biträden till och från avträden. Håll rätt tempi.
Men ur din aspekt hade definitivt två män varit mer passande.
Tack för kommentaren!
Hej Noémi!
Jag tror också att kärlek och/eller sexuella yttringar mellan män inte är lika vanliga inom bildkonsten. Du som läser Proust vet ju dessutom att den heterosexuella bild som återges där är hämtade ifrån en homosexuell erfarenhet.
Visserligen har en film som Brokeback mountain (har inte sett den själv) lockat en stor publik och ansetts av många som ett viktigt genombrott för just manlig homosexuell kärlek på film.
Men jag tror ändå att vi har en lång väg att vandra innan vi inte längre reflekterar över könen som avbildas utan bara yttringen mellan parterna.
Jag har flera bilder liggande som visar just på det du och Svalka efterlyser. Men som jag skrev till Svalka ovan så var syftet med bilden inte att belysa kärlek mellan två av samma kön (som bilden ifrån den 19/3 där fingret riktat mot någon (Ulf Ekman och likasinnade) gjorde att jag valde just den bilden) utan kärlek mellan människor och dess förgänglighet enligt Wildes beskrivning.
Den kärleksfulla passionerade yttringen, med den förväntande mellan individerna tyckte jag passade bra in på detta.
Tack för kommentaren.
Gudars. Det heter ju tempora och inte tempi. Nu är det verkligen dags att lägga mer tid på latinet.
Hej Svalka!
Hör du antikens vingslag komma dig till mötes? En far som söker en son?:) Gör honom stolt!
Skicka en kommentar