onsdag 13 februari 2008

Det frusna havet inom oss


Jag tycker faktiskt att man endast ska läsa sådana böcker som bits och sticks. Om boken vi läser inte skakar om oss som ett knytnävsslag mot huvudet, varför ska vi då läsa den? För att bli lyckliga, som Du skriver? Herre Gud, lyckliga skulle vi kunna vara även om vi inte hade några böcker alls, och böcker som gör oss lyckliga skulle vi i värsta fall kunna skriva själva. Nej, vi behöver böcker som drabbar oss likt en fruktansvärd olycka, som när någon vi älskar mer än oss själva dör, som när vi jagas ut i öknen och blir utestängda från all mänsklig gemenskap, som ett självmord, en bok måste vara som en yxa för det frusna havet inom oss. Det är vad jag tycker. Kafka
(Fotograf: Daniela Edburg)

4 kommentarer:

Anonym sa...

Böcker ska för mig finnas för alla tänkbara tillfällen i livet. Ibland gör de en lycklig - trots att berättelsen kan vara djupt tragisk, men ordflödena så fantastiska att man vill åka skridskor på den frusna isen, trots att man egetnligen aldrig kunnat, man åker på lädret och drattar på ändan hela tiden, isen spricker plötsligt framför ögonen på en och man finner sig så hastigt och lustigt liggande, huttrande halvt ihjäl i en isvak, ingen i sikte att hjälpa en och - ja jävlar! - isdubbarna är kvar på bryggan, satan i gatan det är bara att hugga in i isen med de nymanikyrerade naglarna och ta sig drifrån, hasande över isen, men krispigt isande lycklig ändå...

Niklas sa...

Detta här gillar jag skarpt, mycket flott skrivet! Du vet verkligen hur en bok ska kunna avnjutas, genomlevas och överlevas.
Tack för denna kommentar! Niklas

Anonym sa...

Se där - en mordet på Marat-bild till.
Fast med kvinna - och med den mördade i spegelvänd position...

Niklas sa...

Hej Guldkorn! Ja, Marats öde har inspirerat många att ta ett bad, med stängd dörr…:).