Ty Swann fann en ny tjusning i tillvaron sedan han blivit förälskad, en tjusning liknande den han erfarit i sin ungdom då han trott sig äga konstnärlig begåvning – men det var inte samma tjusning, ty denna gång var det Odette ensam som förlänade den åt tingen. Han kände på nytt den inspiration han upplevat i ungdomen och vilken skingrats av ett ytligt liv – men denna inspiration återspeglade en enda varelse, som helt präglade den, och under de långa timmar han nu fann en raffinerad glädje i att tillbringa hemma, ensam med sin tillfrisknade själ, blev han småningom åter sig själv, men en annans egendom. Proust
(Fotograf: Aaron Hawks)
3 kommentarer:
så han fick ge upp en del av sig själv för att återvinna inspirationen, finna glädjen i att skapa? kärleken kan nog återuppväcka många känslor och ge nytt liv åt glädjen.
Hej Eric, men man kan kanske undra vad kärleken också kan göra med oss människor, förutom att inspirera…?
Niklas
jadu? om man ska vara negativ; korrumpera och manipulera sinnet, få en att tappa omdömet och glömma bort de andra saker som är viktiga tex. vännerna.
men den kan ju också förståss förändra en till något bättre, öppna ögonen och utvecklas.
Skicka en kommentar