Jomen, eftersom alla är medvetna om att de en dag ska dö, är de tvungna att på allvar tänka igenom livets mening. Visst är det så? Om man bara levde vidare på samma sätt i all evighet skulle väl ingen på allvar fundera på sådana saker. Vad skulle det vara för vits med det? Även om det fanns någon sorts behov av det, skulle man väl tänka: ' Det finns hur mycket tid som helst att tänka på det, det tar jag tag i någon annan gång.' Men så är det ju inte för oss. Vi måste tänka på det nu, i det här ögonblicket. Imorgon eftermiddag kan man ju bli överkörd av en lastbil och dö. Om tre dagar kanske du har dött av svält därnere på botten, Nyckelfågeln. Eller hur? Ingen vet vad som ska hända. Därför måste vi dö för att utvecklas. Jag tror i alla fall att det är så. Ju mer påtaglig och väldig dödens existens är, desto mer intensivt tänker vi på olika saker. Hakuri Murakami
(Fotograf: Sauco)
8 kommentarer:
Hehe.
Hej Svalka! Tack för citatet!
Så värst "påtaglig och väldig" är nu inte dödens existens. Vi sopar igen de flesta spår på att vi alla ska dö - om än att döden fläks ut på vita duken, men det är inte på riktigt, det är inte här och nu, det är inte den nära, vardagliga döden. Nej, så värst på påtaglig och väldig är inte dödens existens och därmed inte så konstigt att vi inte längre tänker så intensivt.
Vilket vi antagligen kommer få sota för inom kort och då kan vi snacka påtaglig och väldig död.
(Jag tror också på utveckling genom död.)
Hehe! Hej Anonym! Döden, den förestående, är nog som du säger inte så värst påtaglig eller väldig i vårt medvetande. Åtminstone inte under någon längre tid. Dödens paradox är just att den fördjupar, förlänger och berikar samtidigt som den förkortar och skapar ångest i våra liv.
Vi vet alla att vi en gång kommer att dö och tiden mellan födseln och döden har fått evigheten som ett bäst före datum.
Tack för kommentaren!
Läser just nu Saramagos "Dödens nycker" där döden plötsligt bestämmer sig för att sluta jobba i ett land - ingen dör längre. Konsekvenserna av det är oöverskådliga.
Berättelsen visar verkligen på hur livets villkor är knutna till dödens faktum!
För övrigt; tack för en intressant och vacker blogg!
Hej Maria! Boken du refererar till har jag inte läst men den låter mycket intressant. Tack för tipset!! Den ska jag kolla in i bokhandeln idag.
Tack så jättemycket för dina ord om bloggen. Det gläder mig väldigt mycket att du berättar.
"Därför måste vi dö för att utvecklas". Aldrig tänkt på tidigare, men nu slog det mig att det kan vara sant. Tack för detta inlägg!
Hej Noémi! Visst är det intressant, hur tanken på döden kan få oss att dyka ner på djupet.
Tack för kommentaren!
Skicka en kommentar