Jag är döende. Djupt utanför. Ute ur mig själv. Jag var döende igår och sedan jag föddes. Jag föddes inte ur mig själv. Jag förstörs. Min kropp sönderdelar allt jag äger. Jag kan inte vara därinne.
Fullständigt ointressant. Jag är fullständigt ointressant. Jag skriver att jag är läkare. Men jag kunde lika gärna ha skrivit att jag är svartvit, eller död. Det spelar ingen roll. Jag är ingen.
2 kommentarer:
åh. sådär sorgligt fint.
Hej Sandra!
Ja, visst är det så, tills man tittar bakom orden som döljer så mycket smärta. När man tittar på kvinnans kropp, hennes ben…
Tack för kommentaren!
Skicka en kommentar