tisdag 2 september 2008

Jag tog emot livet


Jag tog emot livet som ett sår, och jag har förbjudit självmordet att läka ärret. Isidore Ducasse

(Fotograf: Juliana Gutierrez)

11 kommentarer:

Svalka sa...

Absurt!

Niklas sa...

Visst är det absurt! Livet! Men det är det enda vi har och frågan är vad vi gör med det? Blödande sår och död är ofta väckarklockor för en människa som likt den individ som Wittgenstein nämner (i sin anteckningar) riskerar att sätta sig ner i snön och aldrig vakna igen; man har slutat att tänka, OCH känna.
Kan man bara leva livet genom ett öppet sår? (Hm, får mig att tänka på ett annat inlägg, se 10 juli 2007.)

Är kvinnan på bilden vaken? Vill hon väcka oss? Eller är hon en av de självmordsbombare som offras för ”saken”.

Är hon en symbol för orenheten? Liksom mensblod blöder hon även ifrån sina bröst. En fallen kvinna? Vägrar hon låta sig offras för patriakatets upprätthållande?

Bilden och texten väcker en del tankar och jag förstår att du har många sådana.:)

Tack för kommentaren, Svalka!

rosenkugel sa...

Apropå bilden, så hajade jag till ordentlig igår när den dök upp framför ögonen på mig. Jag kände något som snabbt kröp upp i halsen på mig. Men man blir ju avtrubbad, idag kändes det inte så. Inte så starkt.

Niklas sa...

Hej Rosenkugel! Det är intressesant med avtrubbningsfenomenet, hur våra hjärnor "vänjer" sig. Vad hände i din hjärna under natten? Vad gjorde den med de sinnesintryck och tankar du hade? Oavsett vilket så hoppas jag att bilden ändå väckte tankar och känslor som du i slutändan fann positiva.

Tack för kommentaren!

Noémi sa...

Jag beundrar din bildsmak, även om den skiljer sig rätt mycket från min egen. Den är ganska annorlunda och intressant.

Narcisse sa...

Åh Lautréamont, Lautréamont! Jag ser knappt bilden; Maldorors sång överröstar allt. Den sentensen stjäl jag rakt av!

letaguldkorn sa...

Här saknas det inlägg.
Du är saknad med andra ord...

rosenkugel sa...

Ja, det är du...

Niklas sa...

Hej Noémi! Vad snällt av dig att säga så! Jag förstår att mina bildval ibland kan te sig lite annorlunda, men förhoppningsvis väcker de en del tankar och/eller känslor.

Niklas sa...

Hej Narcisse! Stjäl, stjäl och åter stjäl. Stölden är en gåva bland ordälskare.

Niklas sa...

Hej Letaguldkorn och Rosenkugel! Jag blir oerhört glad över era ord. Mer än ni tror. Jag har varit ”annorstädes”:) och inte kunnat blogga. Nu är jag dock tillbaka ett antal veckor och hoppas att ni inte försvunnit som läsare av mina inlägg. Tack igen för att ni skriver det ni skriver.