Troligen hörde hon ändå inte till tankepolisen, men å andra sidan var det just amatörspionerna som var de allra farligaste. Han visste inte hur länge hon hade suttit och sett på honom, men kanske var det i hela fem minuter, och det var möjligt att han inte haft ansiktet under perfekt kontroll. Det var ytterst farligt att låta tankarna irra om man befann sig på någon offentlig plats eller inom synhåll för en teleskärm. Helt små saker kunde förråda en. En nervös ryckning, en omedveten min av oro, en vana att tala för sig själv – vad som helst som antydde någonting avvikande, någonting som man behövde dölja. I varje fall var det straffbart att visa upp ett olämpligt ansiktsuttryck (till exempel se tvivlande ut inför en segerbulletin). Det fanns till och med ett nyspråksord för saken: krimmin hette det.
George Orwell
(Fotograf: Misha Gordin)
16 kommentarer:
Hur bra som helst, rakt igenom. Kudos!
otäckt bra och bilden är bara lysande.
Hej Svalka! TACK!! Detta lagförslag är inte bättre nu än när det begav sig förra gången. Även om det brukar vara fascinerande att sitta på åskådarläktaren och följa skådespelet så känns det annorlunda denna gången.
Var går gränsen för känslan av säkerhet och trygghet? Varför inte bygga glashus och göra hela samhället transparant? På så sätt kan vi försäkra oss om att ingen far illa bakom lyckta dörrar. Vi håller ögonen på varandra. Händerna på täcket. Ingen sover på arbetet. Det är inte storebror som ser oss utan vår kära granne som vilar ögonen på oss när vi lagar mat, duschar, har lagligt sex eller petar oss i naveln. Vi reducerar antalet brott drastiskt och polisen kan göra annat. Vilket idealsamhälle, nästan helt utan brott.
För det är väl det vi alla vill? Att göra samhället säkert. Det är väl det våra liv går ut på, näst intill fullständig säkerhet? Därför måste vi väl låta den personliga integriteten stå tillbaka för allas säkerhet. För vi har ju inget att dölja. Nåja, de flesta av oss har inget att dölja. Eller?
Vi vet att Kungen och Drottningen har sex, ändå görs inte detta till en offentlig handling. Märkligt! De gör knappast något olagligt, de säkrar tronföljden och roar sig på samma gång.
Men är de intresserade av att alla kan se när de gör det? Ska vi bry oss om vad de vill, de har väl inget att dölja? Visserligen säger staten att de inte tänker titta in så länge det inte finns misstanke om brott. Men än så länge måste staten knacka på eller sparka ner dörren för att försäkra sig om att inga brott begås. De måste dessutom, innan, begära tillstånd ifrån en annan myndighet för att få lov att göra det. Det måste trots allt finnas en viss grad av sannolikhet att brott pågår eller planeras.
Nu vill staten få sätta upp en liten kamera i sovrummet och säga att de bara tänker titta om det finns en misstanke om brott. De misstänker säkerligen inte att Kungen och Drottningen gör något brottsligt, utan att de kan bli utsatta för brott. Därför måste de sätta upp en kamera. Tryggt, eller hur? Varför skulle Kungen och Drottningen säga nej till det?
Vilka är det som är paranoida? De som oroar sig för att någon kan se dem eller de som tror att något brottsligt kan hända och vill förebygga detta med minskad integritet?
Jag vet inte Svalka, men there is something rotten in the state of Sweden.
Tack för kommentaren!
Hej Ann! Vad roligt att du gillar text och bildvalet. Jag förmodar att du inte heller är så förtjust i lagförslaget.:) Jag säger samma sak till dig som jag sa till Svalka.
Tack för kommentaren!
Jag tycker det är ett bra och rejält lagförslag. För nu måste jag rycka mig i skjortärmen och tänka på att inte skriva att jag vill spränga huvudstaden i luften. Jag får vårda mitt språk och ändra min satsbyggnad. Förslagsvis kan jag skriva att jag vill bli av med min sprängande huvudvärk. Om inte FRA reagerar så bör ju det vara ok.
Om Fred (skrev nästan FRAd) Flinta ska lyckas bli Storebror på riktigt får han odla mustasch och sluta se så fjantig ut.
Helt otroligt att totalitära idéer som den här tillåts överleva fosterstadiet. Usch.
Niklas: Only too bad it ain't Johnny Rotten ...
Hej Terroristen! HeHe!!
Visst är det ett bra lagförslag! Ett underbart sådant. Tryggare kan ingen vara. Jag nämner FRA för att försäkra mig om att de läser våra enkla rader. Ska jag hälsa ifrån dig?
Tack för dina spränglärda tankar om vår huvudstad!
Hej Svalka! Hehe! Ja, är det inte imponerande hur lite vi lärt oss av historien. Mustascheförsedda storebröder är ju ett no-no!
Hehe, gamle Johnny! Det var tider det, nu är vi bara inne i en Vicious överstatlig circle.
Hehe. Snart täcks väl Sverige i stora banér med Storebrors nuna och texten Noli turbare circulos meus! ... hemska tanke.
Svenska politiker saknar helt civilkurage och ansvar för väljarkåren vilket i sig är skrämmande. Lagen visar att vi är inne i ett paradigmskifte där man inte ser demokrati som ett steg mot högre utveckling utan despotism. Än så länge är det bara vänsterpartiet som har för avsikt att upphäva lagen.
Visst ska vi ska kunna ställa höga krav på politikerna, men även på väljarkåren. Och de blir allt färre och allt mer ointresserade. Min åsikt är att vi har exakt de politiker vi förtjänar.
Att skylla det här lagförslaget på politikerna är lönlöst. Men kanske ska vi titta lite närmare egen dörr. Hur stort ansvar vill vi ta - egentligen? Är det inte jävligt skönt att lägga över ansvar och handling på skola, arbetsgivare, regering och, ja, FRA?
Har någon varit anställd under en chef som inte är på plats eller ägnar sig åt allt ännat än verksamheten? Hur goda intentioner man än har som anställd så är det svårt att veta om man gör rätt saker. Vi är politikernas chefer. Lätt att glömma.
Personligen tror jag att anledningen till att så lite debatt väckts kring frågan kring FRA är att vi inte bryr oss. Det är viktigare för oss att hinna se premiären av SATC och inhandla sillen till midsommarfirandet.
Tvärt om så har debatten varit betydligt större än andra stora förändringar som skett i vårat samhälle. Med all rätta på ett sätt men man kan även se att frågor som berör den talande klassen blir mer uppblåsta än frågor som berör t.ex. arbetslösa och sjuka, alltså människor som har svårare att nå ut och göra genomslag i debatten.
Jag håller med dig om att vi är politikernas chefer och att vi bör ta större samhällsansvar. Organiseringen har minskat något otroligt vilket är ett tydligt tecken på en demokrati i nedgång.
Hej Svalka! Tyvärr bär inte Storebror samma kapacitet som den gamle. Nalle Puh framstår som en intellektuell titan jämfört med den förre. Nu har vi tagit ett steg närmare Borgerna i ett Storebrorssamhälle, ”resistance is futile, you will be assimilated”! Cirkeln sluts.
Tack för kommentaren!
Hej M! Du har en poäng vad gäller civilkurage, men faktum är så tror jag inte att våra politiker skiljer sig nämnvärt ifrån oss andra. Men det är frustrerande som du antyder.
Personligen sitter jag gärna och förargar mig över hur våra politiker sviker oss väljare och övertygar mig själv hur jag skulle ha handlat annorlunda. Men när jag sedan funderar på när jag själv gått emot gruppen, när gruppen litat på mig och ställt upp för mig tidigare, då blir inte valet så lätt som det känns i första ledet. Jag vet att du håller med mig.
Jag tror att många av oss har gjort val där vi gått emot gruppen, släkten, familjen eller vara månde, och fortfarande undrar om det var värt det. Jag bär själv sådana sår och vet att dem jag försvarat inte ägnar mig en tanke idag, medan dem jag ”svikit” fortfarande ser mig som ett svart får. Är det min egen självbild, av präktighet eller övertygelse som får mig att riskera att offra ”förtroenden”. Jag skriver förtroenden i den bemärkelsen att människor förväntar oss att vi ska ställa upp även när vi inte stödjer dem, de skulle gjort det för oss då de värderar gruppens samhörighet (blodsband) och/eller eventuella karriärmöjligheter (familjeförsörjning, drömmar om att kunna välja var man vill leva och bo) framför ”civilkurage”.
Det är inte ett lätt val, vilket de flesta vet. Problemet i detta fall är att det är så många som drabbas, åtminstone vill vi nej-sägare se det så. ”M”, storebror lär nu kunna se oss tydligare på laglig väg än tidigare och möjligheterna för integritetskränkningar har blivit större.
Vänsterpartiet vill upphäva lagen. Vi får se den dag de sitter vid rodret. Just nu sitter de som vi och behöver inte riskera något. De har allt att vinna. Då är inte valet så svårt. Men det är skönt att veta att de i alla fall kämpar på vår sida.
Tack för kommentaren!
Hej anonym! Jag håller med dig, vi kan avsvära oss ansvaret för vilka politiker vi har, speciellt om de går emot våra egna värderingar. Men vi har själv valt dem, majoriteten står på Ja-politikernas sida. Nu får vi skörda frukterna av vårt val. Det är bara att njuta och fundera en extra gång när nästa val står för dörren.
Som du skriver ”anledningen till att så lite debatt väckts kring frågan kring FRA är att vi inte bryr oss. Det är viktigare för oss att hinna se premiären av SATC och inhandla sillen till midsommarfirandet”. Anonym, jag håller med dig fullständigt!
Tack för kommentaren!
Hej M! Jo, fast jag tror att Anonym menar att debatten har varit liten under själva beredandet vilket har pågått under mycket lång tid. Förslaget kommer inte som en chock för oss väljare.
Då pågick debatten om Fastighetsskatten och snuset (EU) under en betydligt längre tid. Det förra berörde knappast de minst välbeställda i vårt avlånga land, precis som du skriver. Snuset såg jag som valfläsk, något som kunde ge ”folket” intrycket av att EU lyssnar på ett enskilt lands väljare när det väl sätter ner foten. Då kunde ett Ja till EU lättare gå igenom.
Tack för kommentaren!
Skicka en kommentar