Åter känner jag doften av er
gamla vänner i lust och kval;
sist när modlös jag övergav er,
var jag trött på ert dunkla tal.
Nu jag kommer åter att spörja
och ånyo vid början börja;
jag vill ösa ur era brunnar,
jag vill släcka den brännande törst;
stor är tron, men vetat är störst.
Strindberg
6 kommentarer:
När jag läser strindbergs ord
önskar jag att det första jag tänkte på var andra människor.
Men jag hamnar bland böckerna.
Igen.
Och tyvärr man väl säga.
Böcker>andra människor
Hej Neasaradotter! Ibland är böcker våra vänner framför andra. Varför? Kanske för att, som Strindberg skriver, vi kan överge dem för att sedan ta dem tillbaka utan att de protesterar.
Tack för kommentaren, titta gärna förbi igen!
Hej Skymning! Hehe! Böcker - andra människor: 1-0
hej niklas.
jo, det ligger mycket i det du (och strindberg) skriver om böckerna -
hur de ibland eller kanske alltför ofta ersätter människor.
tyvärr.
och tack och lov, som det också kan kännas ibland.
jag kommer helt klart kika in här ibland, du verkar hitta många spännande meningsbyggnader som du sedan presenterar på ett smakfullt sätt.
vi ses.
Hej Neasaradotter! Sen får man inte glömma hur många människor vi möter genom böcker, inte minst oss själva.
Tack för kommentaren och välkommen tillbaka!
Skicka en kommentar