söndag 10 maj 2009
There is no tomorrow, but today
It had never been difficult to know what to make of either his mother or his father. They were a mother and a father. They were imbued with few other desires. But the space taken up by their bodies was now vacant. Their lifelong substantiality was gone. Philip Roth
(Fotograf. Okänd)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
... vita brevis.
Hej Svalka!
Inte helt okänt är dock att vi lever som om livet vore för evigt. Kanske det är en nödvändighet för många av oss, en livslögn var enda syfte är att hålla dödsångesten stången.
Vi är dödshaverister, oförmögna att acceptera vår ändlighet. Mitt i denna lögn kan vi avsäga oss bekantskapen med en förälder, ett barn, eller vän för något storslaget oförlåtligt trivialt de gjort mot oss.
Så en dag är de borta, eller vi för den delen, och den avkrävda ursäkten ekar tomt på upprättelsens obduktionsbord.
Vi är sorgligt komiska vi människor, för imorgon händer allt som inte hände idag. Om jag bara får den där ursäkten…
Tack för kommentaren!
Skicka en kommentar