torsdag 19 januari 2012

Jag vävde en framtida åtrå


Jag lade mig i famnen på någon som inte fanns. Jag var aldrig hungrig längre. Jag var aldrig törstig längre. Min kropp gjorde plats för en annan kropp, som jag inte hade någon bild av. En kropp som inte fanns. En kropp som uppfyllde mig till brädden. Jag hade ingen förklaring. Det bara kom. Jag var utvald. Jag var redo, för det stora som väntade. Hud skulle täcka min hud. Jag gick med på det. Jag var inte rädd, där jag svävade fram över gatorna och log mot människomasssan.
Jag liknade min upplevelse vid en uppenbarelse och tittade på himlen och tolkade händelser som tecken eller förebud.
Jag befann mig i kärlekens första dagar och sprang mot en ändlös hedmark.
Jag vävde en framtida åtrå, lättsinnig inför det okända.

Nina Bouraoui

4 kommentarer:

Skymning sa...

Good one.

Niemand sa...

Vacker

Niklas sa...

Hej Skymning! Alltid roligt att höra!!

Niklas sa...

Hej Niemand! Så enkelt men ändå så vackert!